Den metod för att lära en hund apportera, som jag skall beskriva här, kallas "Lydnads apportering" (eller kravapportering). Det innebär att hundens naturliga jakt- & apporteringsinstinkt ignoreras och hunden tränas att apportera av ren lydnad till att börja med. Framgången i metoden är beroende av vilket ledarskap vi har skapat i vår relation till hunden. Om inte hunden är lydig och uppmärksam på oss och våra signaler, tar det längre tid att nå resultat. Om vi har uppfostrat valpen till att acceptera vårt ledarskap baserat på lydnad och förtroende, ger metoden ett mycket gott resultat.

Till att börja med, måste hunden acceptera och vara lugn när vi pysslar med dess käkar. Titta på hundens tänder och i halsen varje dag redan från att den är en liten valp, så blir det en del av vardagen. Det är alltid du som bestämmer vad som ska göras och att det blir genomfört.

Nästa steg är att lära hunden att komma in när vi kallar på den, och att sitta och förbli sittande tills den får nya direktiv.

När detta är klart befäst hos hunden och den är 7-12 månader gammal, beroende på hundens mognad, kan vi börja den grundläggande apportträningen.


Sätt hunden. Öppna hundens mun som på bilden ovan, du bör kunna göra det här utan några större problem nu. Lägg vänster handflata över hundens ögon (för att den inte ska kunna skygga för apportbocken), och fatta med fingrarna runt överkäken. Känn med fingrarna att inte hundens läppar kan komma i kläm mellan apportbock och tänder. Nu säger du det kommando du tänker använda, tex "apport" med mjuk men fast röst samtidigt som du för in apportbocken i hundens mun med höger hand. Upprepa inte apportkommandot.

Mycket kan hända nu. Vanligtvis försöker hunden spotta ut apportbocken, så var förberedd på att lätt puffa till på hundens underkäke och kommendera "håll fast". Om hunden bråkar och försöker komma undan (backar och snor sig våldsamt), kan du ta den i kopplet och köra ett kort men kravfullt linförighetspass, och sedan göra om övningen. Mycket viktigt är att du aldrig ger upp före ni har nått någon liten framgång. Så fort hunden håller apporten för bara ett kort ögonblick, berömmer du och stryker den över huvud och öron, men är hela tiden beredd att korrigera med röst och händer om hunden försöker släppa apporten. När hunden hållit apportbocken så länge att du hunnit berömma den (några sekunder kanske), säger du "loss" (eller vilket ord du väljer) och tar apporten. Beröm inte hunden när du tagit tillbaka apporten, den var duktig när den höll i apporten men efteråt är det bara "som vanligt" igen. Om vi berömmer hunden hela tiden, förstår den inte när den gjort något bra och varför vi berömmer. Vi berömmer för att visa hunden att den gör precis det vi vill att den ska göra. Det är det enda medel vi har, det gäller att använda det rätt för att bibehålla dess värde för hunden. Låt sedan hunden hålla apporten längre och längre för varje lektion, och kom ihåg att berömma den så den förstår att den gör rätt.

När vi väl kommit igenom det här första steget (vilket inte går på en kafferast), blir det lättare med kommande övningar. Var beredd på att det här första lektionerna kan vara motiga, men det underlättar om du har god lydnad på hunden.

Nu när hunden kan hålla apporten en stund, sätter du den och tar ett steg bakåt men är hela tiden beredd på att korrigera om den försöker släppa apporten. Vi kan nu berömma med rösten, gå tillbaka till hunden, smek den och kommendera "loss" (dra aldrig ut apporten ur hundens mun, om den skulle hålla fast. Öppna käkarna lugnt genom att greppa runt käkarna och stoppa in tex tummen i mungipan på hunden. Det får aldrig bli en kamp om apporten/bytet!).



För att lära hunden att endast släppa apporten på kommando, ska vi vänja den vid att vi rör vid apporten utan att ta den. Börja med att bara nudda vid apporten och säg "håll fast". Korrigera direkt om hunden försöker släppa apporten. För händerna runt hundens huvud och apporten för att störa den, medan den hela tiden skall hålla fast. Snart kan du ta tag i apporten och sedan ruska försiktigt. Öka pressen så småningom men fortsätt att kräva att hunden håller fast. Hunden får bara släppa apporten när den får kommandot "loss". Det här är en mycket viktig del av träningen. I framtiden kanske hunden apporterar ett skadat byte, och släpper den då innan du hunnit ta ett bra tag så kanske bytet hinner smita och du har ett besvärligt eftersök framför dej. För övrigt kan du aldrig vinna ett jaktprov med en hund som släpper bytet framför fötterna på dig. Så kravet är: "Håll fast" tills du säger "Loss", oberoende om vad som händer under tiden.





En hund som till fullo förstått kommandot, kan du tom lyfta i apporten, men var försiktig och gör det inte med en tung hund.












När hunden kan sitta och hålla apporten vad du än hittar på för att störa den, är det dags att börja träna hunden att gå bredvid oss och bära apporten. Nu är finns det igen en uppenbar risk för att hunden släpper apporten, att "gå och tugga tuggummi" samtidigt är något man måste lära sig. Var beredd att korrigera lugnt och konsekvent så att allt blir rätt hela tiden. När den kan gå fot och bära apporten samtidigt börjar vi växla om med att springa, stanna, hoppa hinder, in i bilen, hoppa över diken eller vad du nu råkar komma på, men hela tiden ska hunden hålla fast apporten.



     
Ha inte för bråttom utan ta det lugnt med träningen. När hunden kommit så långt att den kan gå och bära apporten, har den troligen också förstått att den skall ta apporten när du säger "apport". Håll apporten någon dm framför hunden och kommendera apport. Om hunden inte tar apporten, kan du korrigera genom ett lätt ryck framåt i kopplet. Kom ihåg att berömma precis när hunden tar apporten.

Sidan 2
<= Tillbaka till Filosofin bakom "Lydnadsapportering"

Text: © Torsti
Photo: © Maud & Torsti